Första steget till att gå vidare
Idag är dagen då jag ska gå tillbaka till lägenheten och hämta vad som är mitt, det känns tungt, jobbigt och väldigt konstigt. Jag ska gå tillbaka till vad som för några veckor sedan var mitt hem, där Vi bodde tillsammans. Vi hade ett liv ihop och sakerna där inne var våra, inte mina eller hans. Efter idag kommer det definitivt att vara slut, på riktigt. Jag vet inte om jag riktigt kunnat föstå, om jag vill förstå. Känns som om att ingenting jag gör får det att kännas bättre, allt känns nu meningslöst, varför ska jag gå upp på morgonen? hur ska jag ha kul? vad är meiningen med allt? hur ska jag någonsin kunna glömma och gå vidare? jag är fast i ett spindelnät och är rädd för framtiden. Jag är rädd för vad jag kommer känna när jag i eftermiddag går in genom dörren till vad som för inte så längesedan var vår lägenhet.
Kommentarer
Trackback